Jaha, vi for till Linköping igår för att göra lite ärenden, vilket gick åt fanders för inget av de jag skulle ha fanns så då råka jag köpa sånt som jag egentligen inte alls behövde, typiskt!!!

Sen träffa vi bästa Anna med Alf å Enthra, Kakan har ett minne som imponerar å blev genast jätteglad när hon såg familjen Pettersson! Matildorna va med också så jag fick se deras nya stjärnor, Alvin och Levi, så underbara små valpisar/unghundar, de kommer bli kanon. Kakan kunde dock inte förstå varför de skulle komma in nya hundar i gänget, -de va väl bra som de va sa Kakan!

De va stor ridhustävling i linköping och självklart åkte vi dit för att heja. Jag tycker dessutom att de e jättebra träning för Kakan att sitta inmosad bland hundar å folk på läktaren med högtalare å massa andra ljud. Sist hon va i denna situation va i Jokkmokk å då skällde hon ut både hundar å människor. Men inte nu, hon har verkligen vuxit på sig min tös. Hon va kanonduktig hela tiden, morrade nån gång men lyssnade på mina tillsägningar utan bråk. Vi satt mest å myste men passade också på att köra lite "hakan i backen" och så helt vanliga hederliga kontaktövningar.

De e så skoj när man träffar kompisar som man inte ser så ofta, dels ser man hur deras hundar växer på sig, mognar å helt enkelt bara blir bättre å bättre, men de som e skoj är att jag ser också det samma hos Kakan. Enthra å Kakan lekte på ett så moget, snällt å lugtn sätt, de uppförde sig. Visst tusan har de hänt mycke sedan i november, man tänker nte på det i vardagen, men igår blev de så uppenbart när jag stod där med Anna å alla tokar till hundar igen...

Idag packar jag väskan, inatt jobbar jag, sen i morgon kör jag Kakan till paradiset (Carina med fåren), sen på em åker jag mot Sivan i Kungsbacka. Känns konstigt att inte ta med Kakan dit, hmm, men de kändes som de löste sig så bra med Carina.. Kakan hade nog älskat att vara hos Sivan också, men de lär bli flera ggr.

Jag är en TÖNT, men JA, jag kommer verkligen sakna Kakan, 19 dagar utan mitt socker.. Egentligen gillar jag inte att ha hunden i sängen, men Kakan har sovit varenda natt sista tiden, ungefär som ett sätt att fylla på med Kakangos så jag klarar mig tills jag kommer hem..

Ha de gott!

På tisdag går mitt flyg mot lite semester och sol, det ska bli så jäkla skönt. Dock känns de konstigt att vara utan min sötaste Kaka, lite nervöst att hämta hem sockret efter 19 dagar i ett vallhundsparadis. Kakan kommer nog helst vilja bo kvar där på landet med fåren. Men jag försöker se de som en nyttig erfarenhet för tösen å jag tror de kommer gå finfint..

Just nu har jag haft en period med väldigt mycke jobb, de har fungerat fint med Kakan, hon har varit lite här å där hos olika hundvakter, mest hos mina päron. De känns inte lika jobbigt att lämna bort henne nu för hon har verkligen lugnat ner sig, skönt för samvetet.

Med vårsolen kommer även träningslusten, jag har kollat ut en lydnadsetta som jag e bra sugen att starta på, dock ska jag nog vänta å se hur de känns efter våran semester. Hur som är våra ingångar rätt så kassa å har nog egentligen alltid varit de. Så nu fick jag nått litet ryck å träna de massa här hemma i köket. Bara jag har en plan å rätt sinnesstämning går allt så bra, va roligt de e då. Skratta bra åt sockret, tränade massa rumpkontroll vid ingångar å vä sväng, sen svängde jag hö för att se va som hände, då snurra Kakan med rumpan bakom min rygg å satte sig fot på min hö sida med ryggen åt fel håll, haha, snacka om förvirrad...

Idag hitta jag en plogad grusplan å Kakan fick gå ett kortare godisspår, första spåret på månader å de gick jättefint. Slarva lite i svängen men hitta snart tillbaka. De e skoj å se hur minnet efter spårningen finns där när sele å lina åker fram =)..

Annars har Kakan busat en hel del med sina vänner, någon ordentligare träning har vi inte fått någon riktig motivation till ännu. Å sen intalar jag mig att de inte e någon idé nu när hon ska lämnas bort på måndag ...

På lördag åker vi en sväng till Linköping å kikar på agilitytävlingar, eller kikar å kikar, vi ska heja på Anna å gandalf å så matildorna såklart..

Kakan har nu fått sitt röntgenresultat som visade på ett par fina A-höfter... Vi säger väl Grattis till Sivan och hennes avel..

Känns fint med lite bra höfter som tösen kan vicka på livet ut..

Dock har skk inte lagt ut resultatet på armbågarna, vi får väl se om dom kommer senare eller blivit bortglömda..

Idag får de bara bli några bilder på Kakan å hennes vänner, de e malledamen Lycka, som även tagit på sig extraknäcket som Kakans livvakt, främmande hundar ska fasen inte glo på den svart/vita katten... Sen är det den stora schäferkillen Ingo, hmm, han försöker ta på sig den ansvarsfulla uppgiften att få Kakan att inte rusa och inte gräva hela tiden, Ingo är mera än trött efter våra rundor.. Eftersom Ingo är aningen opedagogisk i sin uppfostran så måste Lycka hela tiden styra upp det hela, ja, å Kakan hon bara springer å springer, tjoooohooo va allt e skoj..

Kan ni se ett mindre kaos framför er med dessa 3 galningar.....?

Kakan har varit ett litet stimm från första dagen hon kom till mina ägor och hon har inte visat några tendenser alls på att bli lugnare. När hon fortfarande var lika vild i december vid 10 månader ålder va de bara att ställa in sig på att så här får vi ha de resten av livet. Kakan har så många positiva sidor så jag kände att ok, de här galna kommer väl på köpet.

MEN, på bara några få veckor har Kakan landat mera än jag någonsin kunnat fantisera om, hon har verkligen blivit lugnare.. Hur är det ens möjligt? Det är som på en handvändning, helt otroligt. Det är en väldigt tillfredställelse att rasta hunden ordentligt å sen när man kommer hem faktiskt se att hon är nöjd, fattar ni, hunden KAN bli nöjd, tjooooohoooo..  Kakan är som en liten prinsessa inomhus, underbart.. Ute är de fortfarande full fart, men så tycker jag minsann att en ettåring ska vara, fullt ös medvetslös...

STOR KRAM från oss...

Spatserade i lugnan ro till bilen här om kvällen, Kakan lös vid sidan som vanligt och jag tjatandes i telefonen.... som vanligt.. När vi precis kom runt kröken på bilen så står där en kattjäkel. Kakan är jättesnäll med katter inne, å ute också, OM dom står stilla.. Min bc har ju inte riktigt uppfattat den där detaljen att hon INTE är av jakthundsras!

Hur som, sockret körde upp svansen i nacken, stod blixt still tills katten vände 180 grader å sprang för livet. Jag lovar, Kakan hon sprang hon också, in i grannens trädgård försvann dom, helvete tänkte jag...

JJJIIIIIIIEEEEEEEEE, Kakan fullkomligt skrek och ut från trädgården kom hon igen, med ragg över hela ryggen, svansen fortfarande uppe och med ett något förvirrat uttryck... JIPPY och HURRA, katten gav henne på moppo, kunde de blivit bättre. Jag ömka Kakan som aldrig förr, hon grät i bilen hela vägen hem till mina päron, upprörd och förvirrad..

Inte tror jag att Kakan bangar ur för de nästa gång tillfälle ges, men kanske kanske att hon tänker sig för en aning. Jag är mest glad över att hon INTE fick en lyckad jakt, för de tänder henne nått fruktansvärt..

För övrigt påminde Jennie med Knut mig om att de va dags för 1 års vaccinationen, vi hade turen med oss och fick en röntgentid samtidigt så va tusen, vi körde på de också. Så vi får väl se va de blir för resultat, spännande. Kakan skötte sig kanon hos veterinären, no problems. En lite påminnelse till alla som jag helt missat som avgjorde min tidiga röntgen, när man ger lugnande till hunden får man inte tävla på ett par veckor efter, de hade inte jag en aning om?..

Just nu känns de som att vi är inne i ett bra stimm jag och Kakan. Det lilla sockret har lugnat ner sig mycket inomhus sedan löpet, jätteskönt. Nu lägger hon sig oftast ner, hon sover med ett öga fortfarande, för att alltid vara redo, men endå, hon ligger där iaf.,

Ute är det självklart full fart, tittar solen fram speedas de på lite extra. Kakan går mer och mer lös här hemma, hon har lärt sig reglerna ganska bra på dom "vanliga" promenad områdena, nya ställen inbjuder alltid till lite mera rusningar. Det är flera ggr som jag bara ska gå en kortis som jag glömt kopplet hemma, ibland e jag lite disträ.. En träning som Kakan verkligen tagit till sig är den med främmande hundar, hon går alltid lös förbi, jag behöver inte ens kalla in henne vid möte utan hon kommer till min vä sida av sig själv. Självklart får hon uppmuntran när hon tänker rätt och självklart påminner jag henne om hon får hjärnsläpp. Flera ggr denna veckan har Kakan bevisat för mig att man inte hälsar på andra hundar.

Situation 1: Kakan är 10 m framför mig och en stor lösspringande ridgeback trippar fram till sockret. Kakan morrar lite lätt, backar 5 steg, står still, kollar att den andra inte följer efter å sen vänder hon glatt till mig för att hämta sin belöning..... STOLT....

Situation 2: Kakan går lös vid min vä sida och vi möter en galen golden som fullkomligt sliter sin matte åt vårat håll, när vi är jämnsides är golden nästan i mitt knä.. Vad gör Kakan, hon hoppar upp i snödrivan, går ut i ett U och springer framåt 5 meter bort från galen golden och där står hon med förväntan å undrar när hennes boll ska komma...

Sen är det en väldig skillnad om vi träffar kompisar till oss, Kakan är mycke medveten om vilka vi känner och vilka vi inte känner.. Hon lyder kring hennes hundkompisar också, men då har hon myror i brallan på ett helt annat mål, sin polare....

Igår fyllde min helt egna lilla tös 1 år! GRATTIS till den goaste Kakan ...

Jag jobbade dygnet så Kakan firade sin födelsedag med två av favvo hundvakterna, hon spela dator i Fredriks knä och va i skogen med Patrik.. Sen lämnade de av en trött Kaka hemma hos mina päron på kvällen så hon vilade mest där, fast bara med ett öga, ifall de händer något skoj...

Eftersom sockret fyllde år igår så får hon bestämma lite och hon vill absolut att alla ska få höra hennes favvo låt, klicka på "Kakans musik tips" här nedan... Själv tycker jag att Kakan har en fantastisk smak, den är UNDERBAR..

Kakans musik tips...

Annars har jag haft nån vecka där jag känt mig lite trött på Kakmonstret, ibland tar min motivation och tålamod slut en aning... Sen boka jag resan å perfekt hundvakt så då fylldes de på med lite positiv energi. Inte nog med de jobba jag dygnet som va å i morse kom jag hem till en 1 årig tös som bara va söt, snäll å jättego, då blev jag KÄR igen, så nu är all dålig energi som bortblåst... Pricken över i:et va när Kakan spela musiken på länken ovan för mig nu på morgonen, visst tusan blir man på ett strålande humör....

För övrigt tycker jag Kakan lugnat ner sig en hel del sista tiden, de går sakta men absolut åt rätt håll. Jag tror de kommer hända massor i vår, särskilt när vallningen kommer igång, den tror jag kommer göra gott för oss...

Nähe hörrni, nu ska Kakan å jag mysa lite...

GRATTIS till alla kullsyskon.....

Oj oj oj, för tredje dagen i rad visar sig solen i Västervik och det bidrar genast med en gnutta ny positiv energi, så härligt.

Kakan och fått leka lite "paris hilton hund" nu igen denna vecka och mest hängt med till massa kompisar. Vi har varit hos Sara och hennes två små hundar å två små katter, kakakn är så snäll med kissarna, iaf inne... Sen har vi varit hemma hos Elin och hennes Esther på 1 år, även här e min tös väldigt snäll och försiktig, aningen osäker så de e perfekt med en 1 åring som inte kan röra sig allt för mycke. Sen igår fick Kakan hänga med ut till stallet, hon åt mängder med hästbajs, kollade in pollarna och fick dessutom hälsa på den tama stallkaninen, så jäkla spännande tyckte Kakan. Lite väl spännande kanske..

I stallet med kaniner och hästar som störning så blev de ett utmärkt tillfälle att träna "gå bort" till vallningen. Funka väl ok, tråkig träning dock..

Idag har vi haft en riktig långis nu på morgonen med Johanna å hennes bamse schäfer Ingo, kanon skönt, kallt med strålande sol så nu är sockret trött en stund iaf.

När jag ska åka iväg på semester frå Kakan bo hemma hos Carina som vi vallat för, hon har 5 bc själv, lite pollar å så 50 får.. Kan de bli bättre, jag åker å glassar i solen å får samtidigt ha min hund på "boot camp"..... Happy Happy säger jag... Känns så himla bra!

Nu är det 17 dagar sedan Kakan började löpa och någon okänd hanhund har absolut inte tillträde till Kakans röv. Faktiskt bör dom inte titta på henne, de bör inte uppvakta henne och de bör absolut inte vara nämre än 5 meter.. Kakan har hittat på reglerna helt själv! Jag är inte förvånad, Kakan tycker i stort sett alltid att okända hundar inte har med henne att göra!

Här om dagen kom en förrymd dvärghund med namnet Greven mot oss, han kolla inte ens på Kakan - de e röven jag vill ha sa han. Kakan kontra snabbt med - dra åt helvete å håll dig till din egen röv! 

Idag under lite korvgrillning i det fria fanns en till tik (okänd för kakan), som faktiskt va mera argbigga än någon annan så kakan verkade mild i jämnförelse. Dock rök töserna ihop, eller rättare sagt, Kakan tog ingen skit. Allt gick fint, min tös gjorde väl egentligen inget fel, den andra tiken va lite väl framfusig och orättvis.

Min valp är nog inte en valp längre, hon är minst sagt en tonåring!

TJJOOOOOOOHOOO, för övrigt har jag bokat in lite semester i mars! Jag ska åka till AUSTRALIEN den 9 och kommer hem den 25 mars .... Ska bli så jäkla skoj, hälsar på en kompis..