Havrevingens Simba "Råttan"

Efter massor jobb och mängder med funderingar fick Råttan somna in den 11/12-08, allt gick fint och hon somna gott. Jag har aldrig ångrat mitt beslut, dock saknar jag min Råttskit, min grävling, mitt frö och min lilla tazmanska djävul, hon har självklart lämnat ett stort tomrum!

Råttan har lärt mig mera än någon annan hund, hon har utvecklat mig enormt som hundägare och även hundförare. Inget kom gratis i våran relation och så här i efterhand känns det som jag ser på hund och hundträning med helt andra ögon än tiden innan Råttan trippade in i mitt liv.. Hon har gett mig erfarenheter jag aldrig kunnat få på egen hand.

MEN...... "Min hund ska tycka livet är skoj, min hund och jag ska leva ihop, som ett team, som en familj, tillsammans, min hund ska INTE leva vid sidan om mitt liv! Att ha hund ska vara roligt, för båda parter!"

Utan tvekan har min vackra Råtta lämnat djupa spår efter sig, spår som alltid kommer finnas, spår som jag vill ha kvar, spår som är värdefulla och innehåller en mängd starka känslor....